Att ta eget ympris

Kvistar av ädelved (den sort som ska ge den önskade frukten när man ympar) går att köpa, men om du själv eller en bekant har träd av rätt sort är det både ekonomiskt och logiskt att ta ympris på egen hand. Hur bra du lyckas med att ympa ett nytt fruktträd avgörs till stor del vid insamlingen och förvaringen av ympriset. Det viktigaste att tänka på är att hantera ympriset varsamt, att vara rädd om knoppanlagen och att aldrig låta ympkvistarna torka ut. 

När ska man ta eget ympris?

Ympris går egentligen att samla in under hela perioden från december till slutet av mars. Den viktigaste faktorn är att trädet är i vila. Många samlar sitt ympris i samband med senvinterbeskärning. Praktiskt när man ändå är vid träden med sekatören i handen.

En gammal tumregel är dock att det blir allra bäst kvalitet om man tar ympriset i december, under veckorna före jul. Anledningen är att risken för frostskador minskar om man tar kvistarna tidigare under vintern och därmed undgår eventuella perioder med sträng kyla som kan gå hårt åt toppar och knoppanlag om det vill sig illa.

Exakt datum är inte det viktiga, utan jag skulle snarare råda dig att hålla ett öga på väderprognosen. Blir det under -25° kan både knoppar och det viktiga kambium-lagret som sitter precis under kvistens bark ta skada, så är det en riktig köldknäpp på väg kan det vara bra att hämta in ympriset innan dess. Är det en mild vinter är det knappast någon större brådska. Tar man ympriset tidigt under vintern blir det istället extra viktigt att man är noga vid förvaringen så att inte kvistarna torkar ut.

Ympris av god kvalitet, just dessa är köpta från Blomqvists plantskola i Finland.

Hur ska ympriset se ut? Och vilka kvistar passar till ympris?

Bäst är att använda mogna årsskott från det yttre grenverket, gärna från trädets övre del eller södersidan eftersom dessa grenar har haft de bästa förutsättningarna. Undvik att använda de yttersta grentopparna och kvistar som vuxit i skugga på norrsidan eller långt ned i trädet eftersom de kan ha sämre kvalitet och inte ha hunnit mogna ordentligt under sommaren. Undvik även vattenskott, som ofta är tunna och smala, har vuxit snabbt och har sämre kvalitet på både kvist och knoppanlag. Tjockleken på kvistarna kan med fördel vara ungefär som en blyertspenna. Är det svårt att hitta optimala årsskott kan det fungera med tvåårsskott, men räkna med att de kan ha lite svårare att ta sig. 

När du sedan ympar kommer du troligtvis att använda dig av relativt korta grenbitar med vanligtvis 2-3 knoppanlag på varje. Ympriset får däremot gärna vara längre. De bör vara minst 20 cm långa för att få med några olika knoppanlag att använda sig av vid ympningen. Men eftersom det ofta är ändarna som blir hårdast åtgångna av förvaringen kan det vara en fördel att ta kvistar som är 30cm eller ännu längre om du har plats för det vid förvaringen. När man sedan ympar delar man upp kvisten i flera bitar med 3 knoppanlag som ser friska och fina ut ifrån mitten av materialet och kasserar ändarna som troligtvis har börjat bli dåliga. För att kunna ta långa ympkvistar behöver du som beskär dina träd i JAS-månaderna alltså planera redan under sensommaren vilka träd du tänker ta ympmaterial från, så att du sparar gott om årstillväxt av bra längd och dimension som kan tas när trädet gått i vila.

Ha noggrann koll på sorterna, både på ympris och grundstammar.

Var noga med att märka upp sortnamnet på dina ympar!

Tar man ympris från flera träd går det förvånansvärt fort från att man släppt taget om en ympkvist tills man står och kliar sig i huvudet och har tappat kontrollen över vad som är vad. Var förberedd med etiketter och märkpenna redan innan du går ut. Frystejp och permanent penna brukar funka fint, då kan man även tejpa ihop buntarna om man tar många kvistar. Märk upp ympmaterialet löpande innan du går vidare till nästa sort. Förvirring och förväxlingar på det här stadiet kan ställa till det rejält, och misstag kanske inte visar sig förrän om 6-7 år när träden börjar bära frukt.

Hur förvarar man ympris i väntan på ympningen?

Förvaringen är otroligt viktig för ymparnas kvalitet. Ympkvistarna måste förvaras svalt och fuktigt. Det går att uppnå på olika sätt. Börja förslagsvis med att linda in dem i fuktat tidningspapper eller tyg (inte blött för då ruttnar kvistarna), alternativt lägg dem i fuktig sand. En någorlunda jämn temperatur på ca 0-4° är optimalt för att inte råka väcka knopparna till liv för tidigt. En sval jordkällare är en idealisk plats, förutsatt att man kan förvara kvistarna säkert från hungriga möss.

Det går också att förvara i kylskåp om man inte har tillgång till jordkällare. Då är det en god idé att förvara ympriset i en burk med ventilerat lock så att det inte är helt tätt men samtidigt ger skydd mot de värsta temperatursvängningarna när dörren öppnas och stängs. Tättslutande lock eller täta plastpåsar är en dålig idé eftersom kvistarna riskerar att mögla eller ruttna. De lever och cellandas även om de är i vila. En plastpåse som man låter vara delvis öppen (till exempel en ziplockpåse som man stänger till hälften) kan dock fungera fint.

Oavsett förvaringsmetod är det lämpligt att titta till kvistarna emellanåt under lagringen så att de inte är på väg att torka eller ligger alltför blött. (Om du inte gör på det gamla sättet att gräva ner ympriset i en grop i marken, då är det lite knepigare att titta till dem.)

Undvik att föra smittor och sjukdomar vidare vid ympningen

Undvik att ta ympris från träd som visar tecken på någon sjukdom, annars riskerar du att föra smittan vidare. Det är särskilt viktigt om du ympar in nya kvistar på ett befintligt träd. Har du otur kan du med ympen föra in en smitta som förstör även moderträdet. En god praxis vid både beskärning och ympning är också att desinficera din sekatör och ympkniv med t.ex. handsprit eller T-röd när du byter från ett träd till nästa för att minimera risken för sjukdomsspridning. Läs gärna på om förekommande fruktträdssjukdomar som till exempel fruktträdskräfta innan du tar ditt ympris så att du känner igen ett träd som inte mår bra. Annars riskerar du att lägga onödig tid och arbete på att skapa ett träd som blir kortlivat och i värsta fall blir en smittspridare till träden intill.

En skojig rot på ett ny-ympat träd. Det saknas bara lite ympvax på toppen och en kruka jord.